söndag 28 november 2010

Pergotime och sängliggandet.

Pergotime håller jag på att ta. Jag är redan inne på dag tre så bara två dagar kvar. Jag är tyvärr inte som andra som tar pergotime, jag får massa biverkningar jag mår lite nere, sover sämre, trött, blir lätt yr när jag reser mig hastigt och har massa menssmärtor. Det är en anledning jag tar två tabletter innan jag går och lägger mig. Jag har gjort så med mina andra graviditeter. Nu vill jag bli gravid och kommer att jobba på det men är inte säker om jag blir det denna månaden, men hur som helst så vill jag säga att man saknar att vara gravid på ett sätt,,,

Detta kommer att vara mitt femte barn fast jag har haft ett tidigt missfall och en missed abortion och det var mitt fel att det blev så. Jag blev gravid och visste inte att jag var det. kände att mensen skulle komma, men kom aldrig så jag tog tabletter så att få igång min mens och ingenting hände. Åkte till Gynmottagning och han såg en svart fosterhinna utan bebis. Eftersom jag ville ha barn fick jag avvakta några veckor och mitt hcg steg, men inte som vid ett normalt värde så detta slutade i en skrapning.

Jag ska tänka positivt med allt, men är rädd. Jag är inte rädd att misslyckas igen för allt har sin mening men rädd att dem inte tar mig på allvar denna gången,,,

Jag älskar att läsa och lära mig nya saker hela tiden och på
www.familljeliv.se skriver folk om just cerklage och behandlingar. Läser att många ska vara sängliggande, men på helsingborgslasarett skulle jag röra mig.


Kommer aldrig glömma världens underbaraste barnmorska jag träffade på just helsingborgslasarett. Jag drabbades av Urinvägsinfektion och vid undersökning upptäckte dem att jag hade öppnat mig och då hade jag ett vanligt cerklage och blev inlagd. Skulle ligga mycket men fick lov att gå till toaletten.

Avdelningsläkaren blev nästan arg att jag hade en rullstol på mitt rum och såg till att den lämnade rummet. Jag skulle minsann börja gå och röra mig fritt. Jag skulle tänka på blodproppar osv. fast jag tog innehopsprutor.Efter en eller två veckor fick jag lov att lämna sjukhuset och utan någon rullstol. Jag reste mig upp, tog mina grejer och sa till dem hej då och denna underbara barnmorska såg mig och ställde en fråga vad gör du uppe på dina ben. Jag berättade vad som hände och hon sa lyssna inte på denna läkaren och skickade iväg min man att hämta en ny rullstol. Jag åkte ner med en rullstol till bilen.

Jag är rädd av att jag kanske inte blir sängliggande fast jag mycket väl vet att jag har ett mycket bättre cerklage denna gången. Mitt abdominella band. Jag är rädd att jag får dubbelbudskap som sist. Jag kommer att vara envis att jag inte kommer att låta någon annan än dem tre jag har valt. Jag är kanske elak, men än finns hopp,,,

Jag har en dålig livmoderhals som jag är mycket rädd om. Tillbaka till pergotime. jag har tagit medicinen i tre dagar och  jag känner hur bandet drar och spänner. Ibland gör det ont och ibland känns det skönt att jag känner den och vet att den är på plats. Även om jag inte lyckas bli gravid denna månaden så är jag säker att mensen inte kommer att krångla som den gjorde sist.

tisdag 23 november 2010

Snön kom idag, Picc Line hade jag i år

Snön faller fint i min stad idag, det var skoj att jobba och få snöflingorna på sig. Kanske är jag på bättre humör idag än igår eftersom vågen visade 2,5kg mindre. Jag har lagt på mig något kilo mer, men ingen fara det kommer jag klara av att gå ner. Idag är jag lite kluven angående min graviditet. Jag vill ha ett barn och med guds vilja kommer jag få ett men att bli ”isolerad” av alla runt om kring mig är svårt. Det jag menar är att alla jobbar, dem hinner inte eller kan inte springa till mig hela tiden. Jag har lovat mig själv att ta det mer lugnt denna gång än alla andra gånger. Jag kommer inte tillåta någon annan än dem tre läkare jag har valt. Jag har min ”huvudansvariga” läkare och om han har semester ska jag välja en av de andra två specialister som finns. Jag kommer inte tillåta någon att köra över mig som det hände sist. Jag förstår att alla menade mitt bästa sist. Jag låg inne på sjukhuset lite för länge. Jag hade hyperemesis och det innebär att man inte kan behålla någon mat/dryck alls utan an man kräktes upp allt.  Det var så illa att mina kärl sprack av alla kanylsprutor och till sist sa en helt underbar barnmorska ifrån nu räcker det, så jag fick en Picc line. Picc line är en kateter som sätts i ett kärl och stäcker sig in nära hjärtat. Innan jag fick Picc line såg jag ut som en missbrukare med alla blåmärken och av alla stick. Jag brukade skoja med barnmorskorna/ sjuksköterskorna/ undersköterskorna att jag är laglig missbrukare. Jag kommer inte vilja bli inlagt ifall jag kommer att bli drabbad av hyperemesis. Det knäckte mig psykiskt att vara inlagd så länge. Jag tror min frihet var mina permissioner. Mer eller mindre låg jag på sjukhuset i 17 veckor. Många barnmorskor trodde jag kräktes som jag gjorde för att jag var orolig. Visst var jag orolig, men det styrde inte mitt psykiskt på det visset utan det som knäckte mig mest var att jag var tvungen att få dropp på lasarettet. Till sist fungerade inte salt och mineral droppen utan jag fick leva på OliClinomel varannan dag. Till sist fick jag lov att ha droppet hemma, men min glädje varade inte länge, fick endast två behandlingar hemma innan på en vanlig kontroll kunde läkaren se fosterhinnan. Då blev jag inlagd igen, det varade i två veckor innan min lilla prinsessa kom ut. Min cerklage sprack och jag hoppade till varje gång den lämnade ett stygn. Jag förstod inte vad som hände och eftersom personalen inte tog hand om någon med cerklage tidigare kunde dem inte svara mig. Nu med facit i hand borde jag ha förstått själv, men jag var för svag och klen och var nästan rädd att prata för då kom kuratorn till mig. Kuratorn var bra men det gav mig ingenting. Jag vill fatta, jag vill läsa, jag vill göra. Min styrka är GUD. Min glädje är min familj. Min oro är min livmoderetapp. Min sorg är mina barn. Mitt hopp att ge min man ett älsklingsbarn. Livet går vidare, om jag eller du inte vill. Se det som ett test, se det som en utmaning. Allt i livet har en mening, man ska inte förhasta sig utan tålamod. Tålamod är en styrka om man kan använda den… Tro inte det är många som klara av att vara tåliga. Till och med jag kan inte alltid ha tålamod.








måndag 22 november 2010

Primolut-Nor

Jag har tagit tabletterna i 5dagar och smärtan var katastrof så igår tog jag inga tabletter alls och idag på morgonen fick jag min efterlängtade mens. Jag blöder jätte mycket och har massa blodklumpar. Här sitter jag med värmedyna på magen och har smärta. Tala om värmedynan så har jag haft det nu de senaste dagarna på magen för att underlätta så att mensen ska komma. Jag tror att jag inbillade mig tidigare att värme ska underlätta, men för mig så lindrar smärtan med värme. Idag blev det ingenting gjort för att jag har smärta, orklös och självklart på dunder dåligt humör. Jag har känt mitt abdominella cerklage ett antal gånger, speciellt innan mensen kom igång på allvar. Så om 5 dagar är det dags för mina pergotime. Hoppas bara det inte blir tvillingar, inte för att jag tror det blev men min läkare i lund sa till mig att jag absolut inte får bli gravid med mer än ett barn åt gången. Så svag är min livmodetapp. Jag vill så gärna ha ett levande barn vid min sida och längtar in i bomben, men samtidigt så vill jag jobba, det känns som jag har varit isolerad ifrån alla runt om kring mig med mina sjukskrivningar. Jag vet att det är värt att ta det lugnt och få ett gigantiskt pris efteråt, men jag är hopplös nu eftersom jag har nog bara jobbat sammanlagd 13månader de senaste tre åren. Jag har självklart lite hobby att göra under den tiden, men hur kommer det se ut med hushållsarbetet. Jag får inte ta hand om någonting och jag är petig, ska jag behöva ligga hemma och gnälla eller kommer jag fuska som vanligt och göra lite själv. Den dagen den sorgen. Tror inte jag blir gravid vid första pergotime kuren denna gången, eftersom mensen krånglade…

söndag 21 november 2010

Berörd


Det har gått snart en månad sedan den stackars tjejen gick bort av en elakartat cancer. Bara 28 år gammal. Ida berörde mitt liv så mycket. Jag kände henne inte men att få bort henne ifrån min hjärna är svårt. Det var sårligt att dem inte upptäckte var cancern började. Hoppas att hennes man har kommit lite till ro nu. Önskar bara att hon har det bättre där hon är än vad hon hade här. Väldigt sårlig historia, där livet skulle precis börja…


torsdag 18 november 2010

PCO

Idag är jag jätte arg, har gått upp nästan 4 kg pga. pco. Jag har glömt allt om pco eftersom jag var gravid och hade gallsten. Jag kränkte mycket och gick ner 16kg. har gjort 4 operationer detta år och nu när jag är tillbaka till jobbet så stressar jag mer och sover dåligt och äter sämre och ändå går jag upp i vikt. Allt detta hände, eller jag la märkte till det när min mens inte kom tillbaka för 10dagar sedan och jag började få panik. Nu tar jag Primolut-Nor för att få igång den. Jag har ont i ryggen och i magen och det känns som den ska komma nu. Jag tog ett nytt graviditetstest och ägglossningstest och ägglossningstestet var positivt. Jag vet inte om Primolut-Nor som har sett till att ägglossningstestet blev positivt. Nu ska jag börja gå ner i vikt, annars blir det svårt om jag går upp mer i vikt. Jag vill gärna börja på gym, men samtidigt så planerar jag bli gravid snart och jag får inte anstränga mig så det känns lite meningslöst att börja just nu. Det får bli efter kejsarsnittet. Jag har gjort en lista vad vi ska ha till middag för en månad, både för att veta vad jag ska laga för mat samt få ner kostnaden på mat som jag slänger. Enligt listan blir det lyxig mat när jag är ledig och mer snabb mat när jag jobbar. Tillbaka till pco och jag hoppas att min nya mat vanor kommer att underlätta min pco. Pco heter polycystiskt ovariesyndrom och det innebär att mina äggstockar är fyllda med små cystor som har bildats av äggblåsor.


söndag 14 november 2010

Stickskolan

Idag ska jag skriva om en hobby som jag har. När jag blev sjukskriven ville jag hitta på och göra något eftersom jag inte kunde vara helt arbetslös. Jag har redan stickat 5 babyfilter som jag gett till mina syskonbarn och min mans syster barn. Har även stickat babymössor också, men då med hjälp av quick knit ring. Nu när jag plannerar att bli med barn igen och kommer att återigen bli sjukskriven så tänkte jag, det ska inte vara dumt om man lär sig mer om stickning och kunna stickar ex tröjor, vantar osv. Jag är elev nu på stickskolan http://www.stickskolan.nu/ och det kostar 136kr att lära sig olika tekniker. Nu är jag på hur man stickar räta maskar, alltså första delen av 28delar.  Jag har förhoppningar att jag snart kommer att bli proffs. Jag har förbrett lite pärlor och deras tillbehörighet för att kunna göra halsband, armringar osv. Jag ser framemot att börja jobba med mina grejer och framför att att få ett levande barn och kunna ha roligt under den oroliga tiden.

fredag 5 november 2010

Vi var på bio och såg Saw 3D


 
Idag var det dags för bio och vi såg Saw 3D. Ni ska få se bilder på de fina 3D "glasögon". Jag hade förväntat mig mer skräck men det var mer äcklig än skräck. Av fem stjärnor får den bara 3 stjärnor. Jag ska inte avslöja något om filmen. Men hur mycket jag än vill berätta så tänker jag faktiskt låta bli denna gången. Vi satt i den stora salongen och den var nästan full. Vi får se vilken film det blir nästa månad eller faktiskt tänker jag åka med min man till liseberg och se julmarknaden eller så gör vi båda om tiden tillåter. Man mår faktiskt bra att göra någonting tillsammans med sin familj som för tillfället är bara jag och min man och våra älskade änglabarn som är begavda.

torsdag 4 november 2010

Menstruation och har abdominellt cerklage

Jag kom ihåg igår att jag har inte skrivit om smärtorna vid menstruation när man har cerklaget. Jag hade massa smärtor i ryggen och i magen. Mer smärta än utan bandet. När den närmar sig så känner man bandet mer och mer, en skön känsla är att bandet är kvar. Efter mitt gamla vanliga cerklage som inte höll vid min lilla flicka har jag blivit så himla noijig. Ska börja ta pergotime för att bli gravid igen. Hoppas hoppas att jag blir gravid denna månaden annars blir det nog nästa,,, Så är det när jag tar tabletterna. Ja nu tillbaka till menstruationen förutom smärta så går jag upp 2-3kilo som försvinner när den är slut. Inte tro du att jag är på bra humör. Jag kan skratta och prata men känner mig äcklig så länge som den varar och tyvärr kan den vara 7 dagar. Ja ni det var lite om mitt band för idag.