Hopplös

Idag känner jag mig hopplös. Hade fått besök av min moster eftersom jag har genom gått ett ny operation. Denna gången för gallsten och nu har jag ingen gallblåsa mer. Jag har haft symtom i mer än ett år och det tog lika lång tid innan dem upptäckte stenen. Men nu sitter jag i mina tankar med tårar i ögonen. Bara i år har jag genom gått 4 operationer och jag är inte allvarligt sjuk. Det enda jag lider av försvagad livmodetapp cervix. Första operationen var i maj då hade jag varit gravid i 14 veckor och fick en livlina för ett levande barn, ett band, ett vanligt band cerklage men den höll inte, i augusti var det dags igen efter förlusten så blödde jag i 3 veckor, gick till läkaren som hittade rester och då var det dags men en skrapning. September var en ny operations tid igen denna gången en buk cerklage som jag har skrivit om abdominell cerklage. Vad tror ni det har gått en månad till, alltså i oktober och stenen upptäcktes och jag opererades för den akut även denna gången med titthållsoperation. Jag är glad att slippa all medicin jag levde på. Kände att jag blev missbrukare. Hade dåligt samvete att ta all medicin när jag fick smärtor, nu är jag nästan tablett fri. Känner mig en "normal människa" igen men, med massa minnen, sorg.

Idag kanske är inte min dag helt enkelt.